Risknytt 2008:2

Risknytt är en publikation från Riskkollegiet – svensk förening för riskvetenskap

DSC_2224.JPG

Sven Ove Hansson fick Riskkollegiets pris 'Swedish Risk Academy Award' av ordförande Jan Olof Snihs.

Detta nummer av Risknytt innehåller Ord från ordföranden där det bland annat berättas om Riskkollegiets årsmöte, det nyinstiftade priset och resultatet av utvecklingsarbetet med Riskkollegiets hemsida.

Dessutom finns en artikel om ”Riskvärdering för produktsäkerhet” av Kerstin Jönsson och Lotten Strindberg från Konsumentverket, som också presenterade detta ämne på ett av Riskkollegiets seminarier.

Slutligen finns det tips på aktuella konferenser och seminarier.

Som du kanske märker har formen på Risknytt förändrats en aning. Orsaken var ett behov av att göra arbetsprocessen mer lättarbetad och samtidigt möjliggöra en utveckling mot ett ännu mer trevligt och läsvänligt Risknytt. Du kan förstås som vanligt läsa Risknytt direkt på skärmen eller också skriva ut det, som du önskar.

Per Wikman-Svahn, redaktör för Risknytt

Ord från ordföranden

av Jan Olof Snihs, ordförande för Riskkollegiet

Riskkollegiets årsmöte 2008 blev unikt genom att Riskkollegiets nyinrättade pris för betydelsefulla insatser på riskområdet, The Swedish Risk Academy Award, utdelades för första gången. Priset tilldelades professor Sven Ove Hansson vid Avdelningen för filosofi vid KTH, efter nominering av Riskkollegiets Vetenskapliga Råd, med motiveringen:

”Sven Ove Hansson har på ett nydanande sätt och med hög originalitet utvecklat vetenskapen om riskanalys genom att kombinera naturvetenskap och filosofi. Han har framgångsrikt byggt upp en ny tvärvetenskaplig verksamhet med forskning inom området riskfilosofi. Sven Ove Hanssons arbete har gett väsentliga bidrag till förståelsen om hur risker bedöms och hanteras såväl vetenskapligt som hos riskhanterande myndigheter”.

Efter den ceremoniella utdelningen av priset höll professor Hansson ett uppskattat anförande där han belyste ett antal viktiga och intressanta forskningsfrågor han varit och fortfarande är engagerad i.

En viktig fråga som diskuterades vid årsmötet var den fortsatta verksamheten att förbättra Riskkollegiets service till medlemmarna i frågor om risker från vetenskaplig synpunkt, hur kunskap kan tillämpas och hur de praktiskt hanteras i samhället. Detta sker främst genom seminarieverksamhet men också genom informationsspridning om riskrelaterade frågor via hemsidan, som nu har uppdaterats och kompletterats bl.a. avseende tidigare seminarier och en kartläggning av svenska riskresurser genom projektet ”Förstärkt nyhetsbevakning och kommunikation för riskkollegiet” vars första fas nu är slutförd. Jag vill uppmana alla medlemmar att ta en titt på resultatet på vår hemsida: www.riskkollegiet.nu

En rad nya idéer om seminarier kom fram under årsmötet från mötesdeltagarna, idéer som styrelsen har bearbetat med målsättningen att öka antalet seminarier med bibehållen hög kvalitet. Under det gångna verksamhetsåret har fyra seminarier anordnats: ”Risker ur ett etiskt perspektiv”, ”Risker för individ och samhälle – Begrepp, jämförelser, uppfattningar, kommunikation”, ”Den vadderade faran: Hur stor får risken vara i ett trygghetsnarkomanernas land?” och ”Riskvärderingsmodell för produktsäkerhet”, det sista i anslutning till årsmötet.

Ett par tre nya seminarier är under slutplanering, ett i januari 2009 om ”Risker och riskkommunikation i samband med elektromagnetiska fält”, ett eller två i februari-mars om ”Riskhantering i samband med planering avseende infrastruktur” och ”Riskbedömningar och riskvärdering i anslutning till publika evenemang”. Dessutom finns ett antal idéer om seminarier som måste bearbetas mera i detalj. 

Kontakten med universiteten är viktig. Riskkollegiet har därför ett doktorandnätverk, vars syfte är att vara ett forum för doktorander, som är aktiva inom riskforskningens olika områden och olika discipliner, och att skapa fler och bredare kontakter mellan doktorander och övriga inom områden relaterade till risk.

Dessutom kommer Riskkollegiet att pröva utökat samarbete med landets universitet avseende deras utbildning inom riskhanteringsområdet. Syftet skulle vara att dels ge föreningens medlemmar och andra intresserade en inblick i en möjlig rekryteringsbas (studenter från respektive utbildning), dels en möjlighet att ge sina synpunkter på vad som skulle kunna vara viktiga inslag i utbildningar inom riskhanteringsområdet.

Formerna för samarbetet med Riskkollegiets Vetenskapliga Råd behövde förtydligas. En särskild instruktion avseende dess roll och uppgifter i relation till Riskkollegiet har därför utarbetats för att stärka rådets roll i kollegiets verksamhet.

Riskkollegiets styrelse har under hösten planerat för åtgärder att förbättra kollegiets basfinansiering av sin verksamhet. Det har visat sig vara ofrånkomligt att förutom kanslitjänsterna också kunna betala för andra insatser i verksamheten som t.ex. införande av nya rutiner för hemsidan, för organisation och genomförande av vissa seminarier etc. Därför har ett brev skickats till ett antal myndigheter, branschövergripande sammanslutningar och företag. Brevet informerar om Riskkollegiet och dess verksamhet och innehåller en önskan om ekonomiskt bidrag i form av ett stödjande medlemskap.

Dessa åtgärder och planer för verksamheten samt förbättrad marknadsföring av Riskkollegiets verksamhet hoppas vi skall positivt gynna våra medlemmar och andra genom ökad kunskap om risker och riskhantering och på annat sätt enligt Riskkollegiets stadgar.

Det finns mycket att lära för att möta behovet av beredskap, om riskbedömningar och behovet av goda beslutsunderlag i samhället. En bred kunskap och erfarenhet av riskhantering ger ingen garanti för riktiga beslut men förbättrar oddsen avsevärt.

En God Jul och Ett Gott Nytt År tillönskas Er alla.

Jan Olof Snihs

"Riskvärdering för produktsäkerhet”

av Kerstin Jönsson och Lotten Strindberg, Konsumentverket

Konsumentverket har bl. a. som uppgift att vara tillsynsmyndighet för produktsäkerhetslagen, PSL (SFS 2004:451). Lagen ska säkerställa att varor och tjänster inte orsakar skada på person. Den tillämpas på varor och tjänster som näringsidkare tillhandahåller till konsumenter. I 8 och 9 §§ PSL finns reglerat att en vara eller tjänst anses som säker om den vid normal eller rimligen förutsebar användning och livslängd inte för med sig någon risk eller bara låg risk.

För produkter och tjänster som riktar sig till vissa grupper, som barn och äldre, ställs högre krav på säkerhet. Exempel på produkter som varit aktuella inom Konsumentverkets tillsynsarbete den senaste tiden är barnvagnar, leksaker som innehåller magneter, olika produkter inom personlig skyddsutrustning. Verket har också varit aktiva inom tjänster, t.ex. hästsport och äventyrsturism.

För många produkter och även en del tjänster finns harmoniserade europeiska standarder framtagna. Om en produkt eller tjänst uppfyller dessa presumeras de att vara säkra. Saknas en harmoniserad standard utgår man bl.a. från vad som anses vara god sed inom branschen och den skyddsnivå konsumenterna rimligen kan förvänta sig.

RAPEX är ett system inom EU och EES för utbyte av information om farliga produkter (förutom livsmedel, läkemedel och medicintekniska produkter) på den gemensamma marknaden. Konsumentverket är kontaktmyndighet i Sverige för detta informationssystem, (http://ec.europa.eu/consumers/dyna/rapex/create_rapex.cfm?rx_id=179). För att bedöma risker med en produkt arbetar man med en gemensam värderingsmodell. Det finns ett förslag till en ny modell vilken presenteras nedan. Modellen utgör en grund för värdering av risken. Myndigheten gör sen en helhetsbedömning av risken, den tänkta användaren, antal produkter på marknaden, hur ofta produkten används mm.

För att bedöma sannolikheten görs en subjektiv uppskattning. Det är sällan man kan göra en empirisk studie för att beräkna en sannolikhet. Konsekvenserna av skadorna har grupperats i olika allvarlighetsgrad, se exempel i tabellen nedan:

Type of injury

Severity of injury

 

Slight

Moderate

Serious

Very serious

Fracture

Nose

Finger

Teeth

Rib

Toe

Skull

Sternum

Hand

Wrist

Foot

Heel

Forearm

Jaw and teeth

Eye, bones around eye

Ear bones

Upper arm

Lower leg (shaft)

Ankle

Femur

Hip

Thigh

Base of skull

Spine (minor compression fracture)

Jaw (severe)

Larynx

Multiple rib fractures

Blood or air in chest

Severe fracture of skull

Neck

Spinal column

 

Genom att kombinera den uppskattade sannolikheten med allvarligheten erhålls ett värde på risken enligt följande: 

Risk level from the combination of the severity of injury and the probability

 

 

 

Severity of Injury

 

Probability of damage during the foreseeable lifetime of the product

Very Serious

Serious

Moderate

Slight

 

Almost certain, might well be expected

> 50 %

S

S

S

M

 

Quite possible

> 1/10

S

S

S

L

 

Unusual but possible

> 1/100

S

S

S

L

 

Only remotely possible

> 1/1,000

S

S

M

A

 

Conceivable, but highly unlikely

> 1/10,000

S

M

L

A

 

Practically impossible

> 1/100,000

M

L

A

A

 

Impossible unless aided

> 1/1,000,000

L

A

A

A

(Virtually) Impossible

< 1/1,000,000

A

A

A

A

                            

S – Serious Risk                            Serious Risk

M – [Moderate Risk]                    High risk (?)

L – [Low Risk]                               Significant risk (?)

A – [Acceptable Risk]                   Low risk (?)

 

Vid ’serious risk’ är det klart att produkten inte får säljas på marknaden. För övriga nivåer gör myndigheten en helhetsbedömning av risken, då man även väger in faktorer såsom den tänkta användaren, antal produkter på marknaden, hur ofta produkten används mm. Om det är barn, äldre eller handikappade så höjs värderingen ett steg, t.ex. från ’moderate’ till ’serious’.

Modellens svagheter och styrka

Vid Riskkollegiets seminarium diskuterades modellens svagheter och styrka. Ett problem är att definiera vad risken är - vad kan hända då produkten används? Om det redan har hänt en olycka är just denna konsekvens lätt att definiera men om det är en ny produkt kan det vara svårt att förutse allting som kan inträffa. Konsekvenserna har graderats i allvarlighetsgrad, förhoppningsvis leder det till en likvärdig bedömning.

Ett annat problem är att sannolikheten är svår att uppskatta. Har det redan hänt är sannolikheten lika med ett, men bara för att en olycka har hänt så är det inte liktydigt med att produkten kan förbjudas. Det krävs oftast fler olyckor.

Några av kommentarerna från deltagare i Riskollegiets seminarium:

·        Modellen anger siffror, det kan få en att tro att sannolikheten är vetenskapligt definierat. Det är bättre att uppskatta i ord.

·        Byt ”Acceptable risk” till ”Accepted risk”, det ger handlingsutrymme längre fram i tiden

·        Kalla modellen för ”Tool” istället för ”Guidelines”, då blir det inte lika tungt vägande i en diskussion, det ger större utrymme för myndigheten att lägga in andra värderingar inför ett beslut.

Har ni fler kommentarer så hör gärna av er:

Kerstin Jönsson, 054-19 40 81, kerstin.jonsson@konsumentverket.se

Lotten Strindberg, 054-19 40 79, lotten.strindberg@konsumentverket.se

 

Aktuella konferenser inom riskområdet

Skicka gärna tips på aktuella konferenser och annat till Risknytt: riskkollegiet@riskkollegiet.nu

Ny IMM-rapport och seminarium: Riktvärden vid akut exponering för kemiska ämnen

Större kemikalieolyckor är ovanliga men kan få mycket allvarliga konsekvenser för enskilda människor och för samhället som helhet. Institutet för miljömedicin (IMM) har med stöd från Socialstyrelsen fått i uppdrag att stärka den katastrofmedicinska beredskapen med inriktning på industrikemikalier. Riktvärden vid akut exponering kan utgöra ett viktigt beslutsunderlag såväl i det förebyggande planeringsarbetet i samhället som i samband med en kemisk olycka. Värdena anger nivåer där effekter av olika allvarlighetsgrad kan uppkomma och relaterar därmed beräknade eller uppmätta koncentrationer till hälsorisker.

I den nya rapporten beskrivs de olika riktvärden som förekommer i Sverige och internationellt, hur dessa skiljer sig åt och vilka värden som är bäst anpassade för att skydda den allmänna befolkningen. Rapporten ger också en allmän inblick i katastroftoxikologi och hur hälsobaserade riktvärden tas fram.

SEMINARIUM: Presentation av rapportens innehåll och slutsatser

Fredagen 28 november 15.00-16.00, Institutet för miljömedicin (IMM), Nobels väg 13,  Orreniussalen, plan 4

Är du intresserad av att få rapporten men inte har möjlighet att komma på seminariet? Hör av dig till anna.persson@ki.se eller ladda ner den från http://www.ki.se/imm (efter 18 november)

SOCIETY FOR RISK ANALYSIS EUROPE 2009 CONFERENCE FIRST ANNOUNCEMENT AND CALL FOR PAPERS

The SRA Europe Meeting in 2009 will be held from 28th June – 1st July in Karlstad, Sweden. The conference aims to facilitate exchange of experiences from different disciplines, fields and application areas. The themes for the meeting will span across the broad range of risk issues from everyday risks to extraordinary events. You will find the host city of Karlstad located mid-way between Stockholm and Oslo, where the river Klarälven meets the northern shore of Lake Vänern (www.karlstad.se).

The 2009 meeting will be held at the exciting new Technical Centre at Karlstad University (www.kau.se)  and will be co-sponsored by the Swedish Civil Contingencies Agency, Karlstad University and the Swedish National Defence College.

We invite scientists and practitioners wishing to present their work at the conference in the form of an oral presentation, poster, round table discussion or symposium to submit an abstract, no later than January 12th. See www.sraeurope.org for further details, a linked conference website will be in place shortly.

We are also pleased to announce two Karlstad Conference Studentship Awards each worth €500.  Students wishing to apply for an Award will be required to submit an abstract, a short CV and to describe their motivation for wishing to attend the conference.  Applications will be assessed by an Awards Committee.  For more information about the conference and important dates, please open the attached brochure or visit the website at www.sraeurope.org

VALDOR 2009

The symposium VALDOR 2009 will take place in Stockholm on June 8-11, 2009. The VALDOR symposia are arranged to support the development of transparent risk management. Through the four symposia that have been held since the start in 1999, a forum for the discussion about risk assessment and risk management has been created which is much appreciated among the participants. In 2009 we celebrate the VALDOR ten year anniversary.

The symposium will address theory and overall approaches as well as practical case studies. VALDOR 2009 has four areas in focus and four cross-cutting themes - see web site. We believe that the combination of areas in focus with cross-cutting themes will be fruitful for innovative discussions over disciplinary boarders.

Venue and Dates: Näringslivets Hus, Stockholm, 8-11 June 2009.

Areas in Focus:

* Nanotechnologies

* Biotechnolgy

* Security

* Nuclear waste management

http://www.congrex.com/valdor2009/

Om risknytt

Risknytt är ett elektroniskt nyhetsbrev från Riskkollegiet - föreningen för svensk riskvetenskap.

Redaktion: Riskkollegiets styrelse.

Ansvarig utgivare: Jan Olof Snihs (ordförande i Riskkollegiets styrelse).

Redaktör: Per Wikman Svahn.

Riskkollegiets kansli:

Sigbladh Administration HB, Box 10022, 181 10 Lidingö

E-post: riskkollegiet@riskkollegiet.nu

Tel: 08-731 43 95

Fax: 08-731 43 99 Postgiro: 63 58 95-6

Webbplats: www.riskkollegiet.nu