| RISKNYTT 2001: 4 Nyhetsblad för Riskkollegiet - svensk förening för riskvetenskap Några rader från ordföranden I det dubbelnummer av Risknytt som kom ut tidigt i höstas (2001:2-3) skisserade jag de närmaste arbetsuppgifterna för den nya styrelsen. Bland dessa ingår att säkra den fortsatta utgivningen av medlemsbladet. Styrelsen är tacksam att Marie Haag-Grönlund tagit på sig att under en tid framöver ansvara för produktionen av Risknytt. Vår gemensamma målsättning är att medlemsbladet ska utkomma med ca fyra nummer per år och med ett innehåll som svarar mot medlemmarnas förväntningar. Av referat på annan plats i detta nummer framgår att två medlemsmöten har ordnats under hösten 2001. Jag tror att detta avspeglar en rimlig ambitionsnivå både med hänsyn till styrelsens möjligheter att planera arrangemang och till medlemmarnas möjligheter att avsätta tid för att delta i sådana. Ett aktualiserat informationsblad om Riskkollegiets verksamhet har framställts. Styrelsens ledamöter försöker att sprida detta i olika sammanhang. Kanske har informationsbladet medverkat till att vi under de senaste månaderna glädjande nog har märkt en tydlig tillströmning av nya medlemmar, verksamma inom ganska skilda områden. Jag hoppas att vi vid nästa årsmöte ska kunna redovisa en nettoökning av medlemsantalet i förhållande till förra året. De medlemmar som tittar på vår hemsida har säkert märkt förbättringar av denna i fråga om layout och aktualitet - ansvaret för detta vilar hos web-redaktören Marcus Abrahamsson. Riskkollegiet är ju ett öppet nätverk, varför det är angeläget att så många av medlemmarna som möjligt är lätta att nå. För en tid sedan bad vi därför på nytt alla medlemmar med e-postadresser att tillåta att deras namn läggs ut på föreningens web-sida. Det har lett till att ungefär hälften av medlemmarna numera finns där. Men det finns utrymme för fler…. Några nya stödjande organisationer (utöver Kemikalieinspektionen, Räddnings-verket och Strålskyddsinstitutet) har vi tyvärr inte hittills lyckats knyta till oss. Men detta är ett långsiktigt arbete och jag har stort hopp om att vi så småningom ska nå framgång. Vid ett möte mellan styrelsen och det vetenskapliga rådet i november 2001 diskuterade vi oss fram till långsiktiga riktlinjer för planeringen av framtida arrangemang. Det mötet refereras på annan plats i detta nummer. I frågan om planer på kortare sikt, dvs. arrangemang under våren 2002, gäller följande (kompletterande information med särskild kallelse kommer som vanligt att skickas ut lämplig tid i förväg). Preliminärt måndag den 12 mars 2002 kl 13-17 hoppas vi kunna anordna ett seminarium kring temat zoonoser (smittor som överförs från djur till människor). Närmast ansvariga för uppläggningen är professor Agneta Oskarsson och laborator Ivar Vågsholm, båda ledamöter i Riskkollegiets vetenskapliga råd. Vi hoppas på ekonomiskt stöd av Naturvårdsverket och att kunna ordna mötet i verkets lokaler. Torsdag 18 april 2002 kl. 14-17 äger årsmötet rum, också i Naturvårdsverkets lokaler. Professor Åsa Boholm (även hon ledamot i det vetenskapliga rådet) har lovat ett bidrag med titeln Nationella mål och lokala invändningar - om lokaliseringskonflikter i samband med mo-derniseringen av Västkustbanan. Händelserna i USA den 11 september
2001 har föranlett många att reflektera kring förbisedda
och kanske oförutsägbara risker i tillvaron. Styrelsen undersöker
för närvarande möjligheterna att den 11 september 2002
ordna ett arrangemang med inriktning på säkerhetsrisker och
miljökatastrofer. Bland uppslag som kanske kan genomföras
hösten 2002 eller under våren 2003 finns också ett
möte på temat om hur olika aktörer överdriver eller
förringar risker för att gynna sina egna syften. Kontakta
gärna styrelsen med idéer och uppslag för framtida
arrangemang!
***************************
För första gången sedan det vetenskapliga rådet bildades sammanträffade styrelsen och rådet den 12 november för att diskutera vilken roll det vetenskapliga rådet skall ha och hur samarbetet mellan styrelsen och rådet kan befrämjas. Riskkollegiet är landets enda gemensamma forum inom riskområdet. Det slogs fast att styrkan och det unika i Riskkollegiets profil är bredden i föreningens verksamhet och det stora antal vetenskaper föreningen företräder. Detta skapar möjlighet till samarbete och interaktion mellan olika ämnesområden samt mellan olika grupper av aktörer. En idé var att föreningen med fördel bör kunna fungera som nätverk för arrangörer av forskarutbildningskurser inom riskområdet. Dessa kurser ges av olika lärosäten i landet men studentunderlaget är ofta begränsat, varför en bättre samordning mellan universitet och högskolor skulle vara värdefull. Styrelsen och doktorandgruppen jobbar vidare med denna idé. Det rådde stor enighet om att en viktig roll för föreningen är att främja en sund debatt inom riskområdet och att anordna symposier och seminarier. Det diskuterades också huruvida föreningen även skall vara policyskapande, men med tanke på det begränsade antalet medlemmar och att arbetet helt bygger på ideella insatser ansågs detta vara en orimlig målsättning. I förutsättningarna för veten-skapliga rådets arbete ingår att rådet inte har några regelbundna möten utan arbetar "ad hoc". Styrelsens sammanfattning av diskussionerna: 1. Doktorandgruppen kommer att presentera
ett förslag på hur forskarutbildningskurser vid olika lärosäten
skall kunna samordnas.
Mitt perspektiv på risk - några noteringar från medlems-mötet den 12 november Efter diskussionerna mellan det vetenskapliga rådet och styrelsen var samtliga medlemmar inbjudna till medlemsmöte, där några representanter från det vetenskapliga rådet fick chans att presentera sina personliga reflektioner på riskproblematiken under rubriken "Mitt perspektiv på risk". Agneta Oskarsson, professor i livsmedelshygien på Sveriges lantbruksuniversitet, inledde med en livsmedelstoxikologisk vinkling på risktemat och visade bl a en meny över de gifter vi normalt inmundigar i ett mål mat. Åke Bergman, professor i miljökemi vid Stockholms universitet, förordade ett holistiskt perspektiv på risk genom bättre integrering av olika vetenskapliga dicipliner samt en utvidgning av forskningsfokus, både vad gäller typ av kemikalier samt vilka effekter som studeras. Britt-Marie Drottz Sjöberg, professor i socialpsykologi vid Norges Teknisk Naturvitenskapelige Universitet i Trondheim, arbetar mycket med riskperception i globala sammanhang. Hon drog slutsatsen att upplevd och uppskattad risk är en nödvändig komponent i beslutsfattande och att forskning kring subjektiv risk (upplevd risk) bör utvecklas. Sven-Erik Magnusson, professor i byggnadstekniskt brandskydd vid Lunds universitet, beskrev en ny utbildning i riskhantering med fokus på säkerhet, hälsa och miljö inom civilingenjörsprogrammet vid Lunds tekniska högskola. Docent Jack Valentin, Internationella strålskyddskommissionen, presenterade olika definitioner på det mångtydiga begreppet risk och gav exempel på de osäkerheter som finns vid riskbedömning av strålning. Att vi är villiga att acceptera en större risk om en aktivitet är förknippad med nytta och/eller nöje åskådliggjordes tydligt med bilden på det sportflygplan där Jack, trots sin bakgrund som professionell riskbedömare, med förtjusning tillbringar sin lediga tid. Eftermiddagen avslutades som sig bör
med smörgås och dryck och trevligt småprat för
dem som tog sig tid att stanna en stund.
Komplex besvärsbild bland elkänsliga - ny avhandling Den fjärde oktober presenterades en doktorsavhandling om elkänslighet vid Karolinska Institutet. Utgångspunkten för studierna har varit de besvär och den ohälsa som många personer rapporterar att de drabbas av i närheten av aktiverad elektrisk utrustning. Någon enskild besvärsutlösande faktor har inte identifierats. I en tvärsnittsstudie i Stockholms län uppgav 1,5 procent av de svarande att de var överkänsliga mot elektriska eller magnetiska fält. Detta skulle motsvara 19 000 personer i länet. Rapporterad överkänslighet var associerad med ökad förekomst av besvär som t ex hudsymptom, trötthet och huvudvärk. Någon specifik besvärsprofil kunde inte identifieras. Gruppen rapporterade även andra former av allergi och överkänslighet, astma, förkylning, samt att de var störda av olika miljöfaktorer som trafikbuller, avgaser och låg rumstemperatur i betydligt högre utsträckning än övriga svarande. I Lena Hillerts avhandling berörs också möjliga biologiska mekanismer bakom symptomen vid elkänslighet. Aktivitetsnivån av kolinesteras, ett enzym som påverkar överföringen av nervimpulser i hjärnan samt till kroppens muskler, kunde inte knytas till graden av trötthetssymptom. Kosttillskott med antioxidanter påverkade inte heller graden av symptom. Fortfarande saknas alltså kunskap om någon mätbar biologisk markör för elkänslighet. Den sammantagna bilden av rapporterade symptom och ohälsa tyder på en komplex situation där individuella och miljörelaterade faktorer samverkar. Elkänslighet visade sig inte vara förknippat med undersökta personlighetsdrag eller mentalt välbefinnande, och inte heller med psykosocial karakterisering av arbetssituationen. En bred medicinsk utredning utifrån aktuell symptombild bör alltid genomföras. Psykosociala, kemiska och fysikaliska miljöfaktorer av möjlig betydelse bör också uppmärksammas. Individuella rekommendationer bör utformas utifrån dessa resultat. Kognitiv terapi kan i en del fall erbjuda en möjlighet till minskade besvär vid elkänslighet. Avhandlingens titel: Hypersensitivity to electricity: Symptoms, risk factors and therapeutic interventions. Ramberättelsen finns på http://diss.kib.ki.se/2001/91-7349-016-4/
Doktorandseminarium: Tvärvetenskap och riskforskning Den 20 november hade ett trettiotal doktorander glädjen att få lyssna till professor Roger Kasperson (föreståndare för Stockholm Environment Institute och professor i geografi och riskanalys på Clark University), när han höll ett seminarium för Riskkollegiets doktorandgrupp på temat "Tvärvetenskap och risk-forskning". Syftet med seminariet var att på ett informellt sätt diskutera vad tvärvetenskap är och hur man kan jobba tvärvetenskapligt i riskforskning. Professor Kasperson började med att ta reda på vad samtliga doktorander arbetade med och utifrån det anpassade han presentationen och diskussionen. Professor Kasperson fortsatte med att klargöra distinktionen mellan multidisciplinärt och interdisciplinärt arbete. Det vanligaste är att arbeta multidisciplinärt, vilket innebär att människor från flera discipliner bidrar med olika delar till ett arbete utifrån sina egna perspektiv, t ex genom att man skriver var sitt kapitel till en bok. Interdisciplinärt arbete innebär istället att de olika disciplinernas aspekter sammansmälts i ett arbete, dvs att representanter från olika discipliner bidrar med egna aspekter till en och samma text. Multidisciplinärt samarbete är relativt enkelt och snabbt att åstadkomma medan interdisciplinärt arbete är svårt och tar lång tid att utveckla. Ett av de största hindren för interdisciplinärt samarbete är att människor från olika discipliner inte talar samma språk. Ett annat problem som kan uppstå i interdisciplinära samarbeten är att människor från olika discipliner och från olika delar av världen inte har samma värderingar i frågor som är centrala för forskningen. Kasperson menade dock att man inte ska vara rädd för kommunikation och diskussion mellan discipliner även i frågor som har starkt inomdisciplinär karaktär. Diskussionen kom bl a att handla om hur
man rent praktiskt kan arbeta med tvärvetenskap. På frågan
om hur doktorander ska lyckas arbeta tvärvetenskapligt, svarade
Kasperson att det för en doktorand är särskilt viktigt
att ha en gedigen inomdisciplinär grund och att hålla en
hög profil inom sin egen disciplin. Utifrån detta är
det sedan lättare att arbeta med tvärvetenskap som senior
forskare. Kontaktnät av den typen som riskkollegiets doktorandgrupp
utgör framhölls som ett viktigt bidrag till förutsättningarna
att arbeta interdisciplinärt.
Risk ur ett folkhälsoperspektiv Under denna rubrik gavs föreningens medlemmar och andra intresserade tillfälle att den 27 september 2001 kl. 16.00 lyssna till professor Ragnar Andersson, som för kort tid sedan tillträdde en nyinrättad professur i riskhantering vid Karlstads universitet. Ragnar Anderssons huvudinriktning i den egna forskningen är vardagens olycksfallsrisker. Han har tidigare varit verksam inom institutionen för folkhälsovetenskap (avdelningen för socialmedicin) vid Karolinska institutet. Anförandet ledde till åtskilliga intresserade frågor från de närvarande. Följande noteringar från mötet gjordes. Nyckelbegrepp inom folkhälsovetenskaplig riskforskning och deras inbördes samband illustreras av följande Det påpekades särskilt att SKADOR (Injuries), huvudsakligen till följd av OLYCKOR (accidents), i Sverige är dominerande dödsorsak bland dem som avlider före ca 50 års ålder. Skador är också en viktig orsak till sjukhusvård. Som källor för dessa studier används i första hand DOR (dödsorsaksregistret) och PAR (patientregistret över dem som är intagna för sluten vård), vilka bedöms vara mest tillförlitliga. I Sverige är dödsfall på grund av olyckor till ca 25 % hänförliga till trafiken, ca 10 % till arbetsplatser och ca 65 % till hem- och fritidsmiljö. Av noterade personskador genom olycksfall (alltså inte bara skador som medfört dödsfall) har 20 % skett inom produktion och handel, 33 % i bostäder, 16 % under idrottsutövande, 16 % inom trafikområde och resten inom offentlig miljö (7 %) och fri natur (8 %). Om man jämför antalet förlorade levnadsår (före 65 års ålder), så står skador i USA för fler förlorade år än hjärt-/kärlsjukdomar och cancer tillsammans. Men det är en stark obalans i storleken mellan de forskningsresurser som satsas på att förebygga skador inom dessa båda områden. Information lämnades också om det pågående forskningsprogrammet "Injury Prevention and Safety Promotion" vid Karolinska institutet (Department of Public Health Sciences / Division of Social Medicine) och om det "Safe Communities Network" som håller på att byggas upp mellan både europeiska och utomeuropeiska kommuner (eller motsvarande). Verksamheten i Karlstad är i ett
uppbyggnadsskede. Man håller nu på med att bygga upp ett
lokalt nätverk och räknar med att inom kort ha skapat en webbsida.
Områden/teman som är särskilt aktuella är industriell
riskhantering, kommunalt säkerhetsarbete, säkerhet och ekonomi,
statlig säkerhetsverksamhet och policyutveckling, krishantering,
skador som folkhälsoproblem, risk och kön, risk och miljö,
riskperception.
Kommande möten Torsdag 18 april 2002 kl. 14-17 äger årsmötet rum, också i Naturvårdsverkets lokaler. Professor Åsa Boholm (även hon ledamot i det vetenskapliga rådet) har lovat ett bidrag med titeln "Nationella mål och lokala invändningar - om lokaliseringskonflikter i samband med moderniseringen av Västkustbanan." Nya medlemmar Medlemsregistret på webbplatsen Redaktion Kollegiets styrelse
|
