• Kontakt
  • About


  • Om
    • Styrelse och kansli
    • Vetenskapligt råd
  • RISKUT
  • YouTube
  • Seminarier
  • Priser
  • Medlem
    • Du som är medlem
    • Bli medlem
    • Student
    • Stödjande organisationer
  • Arkiv
    • Publikationer

Debattartikel: Hur ofta ska det gå bra innan man är säker?


Inlagd av Per Wikman Svahn den 27 May 2013
Tweet



Här kommer ett debattinlägg av Magnus Rönnmark. Om du också vill göra ett inlägg i debatten så kontakta riskkollegiet@riskkollegiet.se

Hur ofta ska det gå bra innan man är säker?

Det är ju en enkel fråga. Det som alltid har gått bra, kan man väl lita på.

Nej, så enkelt är det inte när man bedömer kemikalier och sätter regler för kemikalieanvändning.

Vilken väg törs du ta?

Tänk dig en väg, som man färdats på i alla år. Miljoner eller miljarder gånger har människor åkt den vägen och allt har gått bra. Nu tänker vi oss att en trafikexpert studerar vägen från luften och gör databeräkningar av trafikförhållandena.

Experten säger att kalkylerna tyder på att man inte helt kan utesluta risk för olyckor. Då stänger man den vägen och leder om trafiken till andra vägar.

Är de då säkrare? Nej det kan man inte veta, för de är inte lika noga studerade.

Men hittills har ju allt gått bra. Det är fint, men att ingen olycka har skett är en ”ickehändelse” som inte har någon betydelse vid riskbedömning. En teoretisk studie med en riskkalkyl är däremot en verklig varning, som inte får försummas. Vägen stängs. 

Så kan man väl inte tänka.

Jo det kan man när det gäller kemikalier. Det finns en grupp ämnen, som människor använt i mer än 60 år utan några påvisade hälsoproblem. De har använts i direkt kontakt med känslig hud, ja faktiskt  i hudkrämer. Ämnet har funnits i blöjsnibbar, som miljontals barn haft mot huden under hela sitt första år. Livsmedelsförpackningar, medicinsk utrustning och produkter, som barn och vuxna ska ha i munnen har haft dessa ämnen i sig. Salivsugar hos tandläkaren och sugleksaker för barn, som ju suger på, allt vad de kommer åt. Lyckligtvis har dessa miljarder av möten mellan människa och kemikalie inte givit några skador. Även de som i fabriker arbetat med stora mängder och höga koncentrationer av ämnena har klarat sig från hälsoproblem.

Däremot kan man i laboratorieförsök visa att vissa, inte alla, i denna grupp av ämnen kan ha en viss hormonstörande effekt på försöksdjur, som får stora doser. Det är en störande effekt, visserligen mindre än av öl, men ändå. Samhällets alla varningsskyltar kommer upp. Vem vill utsätta sig själv eller ännu värre sina barn för hormonstörningar. Trots att vi i 50 år har använt de allra farligaste ämnena i gruppen och de mer ofarliga i 10 år, har ännu ingen skada kunnat påvisas. Det är väl fantastisk tur.

Kan man ha tur många gånger?

Javisst kan man det. När det gäller kemikalierna, som nu är på väg att förbjudas har vi redan haft tur flera miljarder gånger i olika sammanhang över hela världen i 60 år.

Det börjar likna ett omvänt Three mile island. Ni vet den helt säkra kärnreaktorn, som ändå havererade. Här gäller det farliga ämnen, som märkligt nog aldrig visat sig skadliga. Vi har alltså haft  en sagolik flax, som inte drabbats.

Då kan vi väl ha tur igen, när vi nu börjar använda mindre beprövade eller helt nya ämnen i vardagslivet. Produkterna vill vi inte vara utan – bara de utpekade ämnena, som skrämmer oss.

Rädslans makt.

Det spelar inte någon roll hur säker vägen är om man är rädd för att bli påkörd av bilar. Om en expert dessutom säger att man inte kan utesluta olyckor även om ännu ingen inträffat, då tar man andra vägar. På isen eller järnvägen finns det inga bilar. Där känner man sig trygg.

Lika trygg känner man sig med polyolefiner, polyuretaner, styrenbutadiengummi, nitrilgummi, akrylater, linoleum, silikoner, cyklohexanestrar, epoxiderad olja, jonomerer, polyestrar, keramik och metaller.  Bara man slipper ftalater.

 

Bakgrund.

Ftalater har använts i mer än 60 år utan kända hälsoproblem.

Vissa ftalater, men inte de som är vanliga i dag, har visat svag hormonpåverkan i laboratorium.

Ftalater bryts ner till ofarliga ämnen i naturen och i kroppen.

Ftalater är inom EU förbjudna för leksaker, som barn kan ha i munnen. Skälet är att man inte kan utesluta risk, även om risk inte kunnat visas.

Förbudet tolkas av allmänheten, som att ftalater är påvisat farliga för barn.

Om ftalater helt avskaffas väntas inte någon påvisbar förbättring av folkhälsan.

 

Magnus Rönnmark 

pensionär och konsult i lagom blandning

 


  • Senaste inläggen

    • Digitalt årsmöte 28 april
    • Varför gå med som student?
    • Årets pristagare
    • Årsmöte
    • Riskcafé på tema social sårbarhet
  • Arkiv

    • April 2022 (1)
    • March 2022 (3)
    • February 2022 (1)
    • December 2021 (1)
    • November 2021 (2)
    • October 2021 (2)
    • September 2021 (1)
    • August 2021 (1)
    • June 2021 (1)
    • May 2021 (1)
    • April 2021 (1)
    • March 2021 (2)
    • February 2021 (3)
    • November 2020 (2)
    • October 2020 (4)
    • August 2020 (3)
    • June 2020 (3)
    • May 2020 (1)
    • March 2020 (1)
    • February 2020 (1)
    • December 2019 (1)
    • November 2019 (5)
    • October 2019 (1)
    • September 2019 (2)
    • July 2019 (2)
    • June 2019 (1)
    • May 2019 (1)
    • April 2019 (1)
    • March 2019 (3)
    • January 2019 (1)
    • November 2018 (1)
    • October 2018 (3)
    • September 2018 (1)
    • June 2018 (3)
    • April 2018 (1)
    • March 2018 (2)
    • January 2018 (2)
    • November 2017 (1)
    • August 2017 (1)
    • July 2017 (3)
    • June 2017 (3)
    • May 2017 (2)
    • April 2017 (3)
    • March 2017 (2)
    • February 2017 (6)
    • December 2016 (1)
    • November 2016 (3)
    • October 2016 (2)
    • September 2016 (2)
    • August 2016 (1)
    • June 2016 (1)
    • May 2016 (3)
    • April 2016 (1)
    • March 2016 (1)
    • February 2016 (1)
    • November 2015 (1)
    • June 2015 (1)
    • April 2015 (3)
    • March 2015 (3)
    • November 2014 (2)
    • October 2014 (1)
    • August 2014 (1)
    • March 2014 (1)
    • February 2014 (1)
    • November 2013 (1)
    • October 2013 (2)
    • September 2013 (1)
    • June 2013 (2)
    • May 2013 (1)
    • April 2013 (2)
    • March 2013 (2)
    • October 2012 (1)
    • September 2012 (1)
    • December 2011 (1)
    • September 2011 (1)
    • May 2011 (1)
    • April 2011 (1)
    • November 2010 (1)
    • October 2010 (1)
    • April 2010 (1)
    • December 2009 (1)
    • November 2009 (1)
    • September 2009 (1)
    • June 2009 (1)
    • April 2009 (1)
    • March 2009 (1)
    • December 2008 (1)
    • October 2008 (1)
    • August 2008 (1)
    • June 2008 (3)
  • Kategorier

    • krissem 170201 (7)
    • medlemsförmån (1)
    • Nyheter (123)
    • riskut (4)
    • seminarium FaraRisk 170531 (2)
    • Seminarium StrålRisk 170428 (7)
    • Styrelsen (9)
  • Simple Calendar

    2022 May

    Mon Tue Wed Thu Fri Sat Sun
    1
    2
    3
    4
    5
    6
    7
    8
    9
    10
    11
    12
    13
    14
    15
    16
    17
    18
    19
    20
    21
    22
    23
    24
    25
    26
    27
    28
    29
    30
    31
  • Find us on Facebook




Copyright © Riskkollegiet
Producerad av Engstream